Före kurs

Före kurs

Lägg mycket tid på planering. Allting måste vara färdigt vid kursstart, även idéer om hur deltagarna kan ”lockas in” till ett aktivt ansvar i kursen. Med noggranna förberedelser kan du undvika fallgropar och onödiga missförstånd. 

Detaljplaneringen med konkreta uppgifter, tidsangivelser och körschema måste du själv snickra ihop utifrån dina förutsättningar och behov, men på vägen dit behöver du förhålla dig till följande: lärprocessen och organisatoriska förutsättningar.


Lärprocessen

Lärprocessen är ett relativt komplicerat samspel, oavsett var den äger rum, och kan gälla såväl kursdeltagare som kursledare. Det handlar om att vi behöver bli involverade intellektuellt, känslomässigt och färdighetsmässigt. Processen sker också i samspel med det sociala sammanhanget. Beteenden, belöningar, egna och andras aktiviteter påverkar, förutom de egna inre förutsättningarna. För att underlätta vars och ens lärprocess – också din egen med syfte att lära dig använda nya resurser – behöver du bli medveten om några olika pusselbitar:


1. Pedagogiska idéer

Använd redan beprövade arbetssätt och metoder som du förstärker med digitala verktyg som passar gruppen och målen för kursen. Men pröva gärna nya metoder som positionering, spelifiering, äventyrspedagogik och webquest.

2. Mål

I alla former av flexibelt lärande är tydlighet honnörsordet. Tydliga mål underlättar både för dig och deltagarna. Kommunikationen kring studiearbetet förenklas och leder till färre missförstånd. Tydliga mål är dessutom en förutsättning för att kunna utvärdera, fokusera, styra studiearbetet, möjliggöra deltagarinflytande och jobba med bedömning. Målen spelar också in i valet av metoder, arbetssätt och vilka webbverktyg som är mest ändamålsenliga.

3. När- och distansmoment (NUDU) och omfattning

Är det en renodlad distanskurs eller en fysisk kurs med inslag av nätpedagogik? Var ligger tyngdpunkten? När du slagit fast blandningen av när- och distansmoment och bestämt omfattningen i tid skapas ett tydligt ramverk för kursen.

 4. Innehåll

Även innehållet styr upplägget, om det till exempel är en allmän kurs med syfte att utvecklas, reparera en missad studiegång och få behörighet för vidare studier eller om innehållet har vuxit fram ur deltagarnas egna önskemål och frågor. Det senare är den mest kreativa ingången i alla former av kurser och sätter igång processen för hela gruppen. I det fallet är den så kallade kunskapsprocessen en användbar modell som fungerar bra ihop med olika lärverktyg.
Andra frågor att fundera på är: Vilka öppna lärresurser är användbara? Är det möjligt att via nätet bjuda in specialister i form av forskare och författare?

5. Lärverktyg och lärmiljö

Börja med att botanisera i Flexikons avdelning Viktiga verktyg och det ger både inspiration, en verktygslåda och upphov till frågor. Ska vi jobba med bild, ljud eller film? Ska vi använda oss av videomöten? Ska jag spela in filmklipp i förväg?
Webben gör det enkelt att dela med sig. Deltagarnas individuella skapande kan knytas ihop i gemensamma projekt, exempelvis när deltagarna producerar tidningar, webbplatser, wikis, bloggar, filmer. Nätverktygen underlättar också processinriktade studier, undersökande och problembaserade arbetssätt.

6. Deltagare

Om det finns möjlighet att involvera deltagarna tidigt i planeringen, kan också behovet av digitalt stöd kartläggas. Om inte behöver du tidigt vara uppmärksam på detta.
Samtidigt som individuella behov uppmärksammas behöver gruppen få känslan av att de deltar i ett gemensamt kunskapsbygge. Ett samarbetslärande där folkbildningens tankar om det levande samtalet förverkligas.
Därför är en viktig uppgift på kursplattformen att arrangera en konferensmiljö som ger deltagarna möjlighet till påverkan, gemenskap och diskussioner där de kan dela med sig av sina erfarenheter.
En av fördelarna med distanskurser är deltagarnas olika närmiljöer. Planera för uppgifter som utnyttjar geografiska skillnader och där nedslag på olika platser bildar utgångspunkt för samtal.
Du bör också fundera på: Hur kan deltagarnas nätstrategier utvecklas? När skall det tas upp? Hur ofta? Av vem? Hur kan lärarlaget samarbeta?
Andra frågor handlar om vilka lärverktyg som kan höja motivationen och som tar hänsyn till olika lärstilar.

7. Utvärdering

Du som pedagog är givetvis nyfiken på deltagarnas synpunkter och hur du kan utveckla kursen framöver. Om du har formulerat tydliga mål från början blir det lättare att värdera svaren från utvärderingen i slutet av kursen.
En annan sida av utvärdering är reflektion och eftertanke som uppföljning. Ge tid för det under kursens gång.

Att vrida och vända på alla pusselbitar tar ofta tid i början. I den processen växer det till slut fram ett kursupplägg med konkreta uppgifter och ett körschema.

pussel_allabitar ny



Organisatoriska förutsättningar

Innan kursen lanseras behöver en rad organisatoriska förutsättningar komma på plats och alla praktiska förberedelser ses över.
Du som pedagog behöver fungerande hård- och mjukvara samt teknisk support vid behov och anställningsvillkor som möjliggör flexibelt lärande. Diskutera i god tid med ledningen. En närliggande fråga är den om kompetensutveckling för lärarlaget  som skall genomföra kursen.
Även ansvarsfördelningen i lärarlaget behöver ses över eftersom det är många nya moment som skall fungera. Råder det en samsyn i lärarlaget om deadlines, närvarokriterier, tillgänglighet och former för återkoppling till deltagarna?
Den första distanskursen kan kräva mer tid i anspråk än planerat och det bör finnas en beredskap för hur ni löser arbetstoppar. Det gäller särskilt när många pedagoger jobbar parallellt med när- och distanskurser.

Eftersom flexibelt lärande ställer krav på fungerande teknik, kan en del av förberedelserna innebära kostnader.  Allt sådant måste lösas före kursstart.
Du måste också säkerställa att deltagarna har den utrustning som kursupplägget kräver. Gratisverktyg på nätet och programvaror online löser många problem. Vad gäller närträffarna behöver deltagarna i förväg ha en klar kostnadsbild så att inte kursen stupar på oklara ekonomiska förutsättningar.

Givetvis är det viktigt att ha diskuterat igenom målgruppen och deras behov. Finns det deltagare med särskilda behov? Hur stöttar ni dem i deras lärande? Finns den nödvändiga kompetensen?

Om denna artikel

Denna artikel är skriven av Jan Pettersson, Bergsslagens folkhögskola för fLexikon 2014-04-22.

Creative Commons-licens
Lärprocessen av Jan Pettersson är licensierad under en Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika 4.0 Internationell licens.

Illustrationer: Ola Hallqvist/AB audiola licensierat under en Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika 4.0 Internationell-licens.