Webquest

Behöver dina deltagare träna problemlösning och gruppsamarbete? Gillar du själv att göra kreativa upplägg? Då är webquest en stimulerande metod och WordPress det perfekta verktyget.

Webquest kan kortfattat beskrivas som en webbaserad metod där deltagarna arbetar i grupp med problemlösning kring ett uppdrag av dilemmakaraktär. En väsentlig skillnad mot traditionellt problembaserat lärande är den strukturerade användningen av nätets informationsflöde. I en webquest ligger tonvikten mer på infoanvändning än infosökning. Pedagogens roll är att förbereda relevanta webbresurser som behövs för att uppgiften ska kunna lösas. Under processens gång övergår pedagogrollen alltmer till handledare för deltagarnas lösning av uppdraget.

Deltagarna får ett problem att lösa, jobbar i grupp, antar olika roller, använder webbresurser och ska slutligen omsätta sin undersökning i en kommunikativ redovisningsform, exempelvis en diskussion, ett möte, en debatt eller att deltagarna skriver ett brev till makthavare. Det ska finnas en mottagare för det som deltagarna producerar.

Varför använda sig av webquest?

Här nedan har vi listat några skäl till varför du ska använda webquest.

• multimedialt (text, bild, ljud, film)
• tränar förmågan till inlevelse, problemlösning och ställningstaganden
• stimulerande, kreativt, höjer motivationen
• ämnesövergripande
• allt material finns samlat på en webbplats
• kan användas på både när- och distanskurser

Hur är den uppbyggd?

De väsentligaste momenten i en webquest består av inledning, uppgiften, processen, resurserna, bedömning och slutsats. Dessa moment kan i sin tur delas in under tre faser.

Förberedelse

Inledning: att skapa ett intresse för uppgiften samt ge information om förutsättningar och bakgrund.

Lärandeprocessen

Uppgiften: den uppgift som presenteras är navet kring vilket allt annat snurrar. Den ska ge deltagarna ett tydligt fokus som också innebär att de får klart för sig vad som förväntas bli resultatet av deras arbete.

Uppgiften innebär ofta skapandet av en produkt, såsom en utställning, föremål eller en presentation. Uppgiften kan också vara verbal i form av debatter, rollspel eller annan typ av framträdande.

För att konstruera uppgiften finns några typexempel framtagna såsom en kreativ produkt, en gåtfull händelse, design, övertalning, domslut, skapa samförstånd, journalistik och vetenskapligt tänkande.

Processen: i detta moment måste det finnas tidsangivelser och tydliga instruktioner för hur uppgiften ska genomföras. I denna fas bildas grupper och varje deltagare tilldelas olika roller. Vid rollfördelningen kan hänsyn tas till deltagarnas olika inlärningsstilar.

Nätbaserade resurser: deltagarna behöver information för att kunna utforska och genomföra uppgiften. Tonvikten ligger på webbaserade resurser. Förutom webbplatser med öppna lärresurser kan även sociala medier användas. Det väsentliga är att pedagogen kommer med användbara tips annars finns risken att deltagarna ägnar alldeles för mycket tid åt planlöst sökande. Betoning på infoanvändning istället för infosökande.

Slutsats av lärprocessen

Bedömning: deltagarna får tydliga instruktioner om hur bedömningen av deras insatser kommer att gå till. Målen beskrivs på ett tydligt sätt.

Slutsats: i denna del ska deltagarna fundera över vad de lärt sig och hur de kan forska vidare i ämnet.

Omprövning och modifiering

Här ovan har de ursprungliga momenten och tillika ordningen i lärprocessen presenterats. I takt med nätets snabba förändringar har även upphovsmännen omvärderat ordningen i lärprocessen. I det nya synsättet läggs större tonvikt på en individualiserad lärprocess och deltagarens förmåga att styra processen på egen hand.

I samband med att Bergslagens folkhögskola utvecklade olika webquests gjordes också modifieringar som passade gruppen, men givetvis kvarstod webquests grundläggande tankegångar och centrala moment.