◀︎ FLEXIBLA METODER

Kunskapsprocessen

Vi använder Kunskapsprocessen som ett namn på en modell för ett undersökande arbetssätt. I den ryms mycket av det som kännetecknar folkbildningens pedagogiska synsätt – processinriktade studier med deltagarstyrning i grupp. Hur kan den förenas med publicering på nätet? Vilka verktyg är användbara?

Innan vi ger oss i kast med konkreta exempel på hur Kunskapsprocessens olika moment kan få en digital kostym, finns det anledning att lyfta fram skälen till varför du ska använda ett undersökande arbetssätt.

Kunskapsprocessen – mål och verktyg

Modellen är lätt att förena med användningen av bloggar, delade dokument och publiceringen av användargenererat material på webben. Det underlättar om du själv har byggt en webbplats där alla instruktioner finns tillgängliga. I WordPress kan du kombinera statiska infosidor med en rullande kursblogg. Framför allt är det viktigt att göra målformuleringar som ger kunskapsprocessen ett tydligt fokus.

Så här kan några mål se ut:

• att lära sig hantera publiceringsverktyg för film, ljud och bild
• att producera presentationer och publicera materialet på nätet
• att löpande dokumentera studiearbetet i en loggbok med hjälp av bloggar eller delade dokument
• att öka medvetenheten om sökstrategier på nätet och innebörden av källkritik
• att lära sig arbeta i grupp

Här nedan ser du några förslag på hur målen kan omsättas i de olika momenten:

1. Inspiration

I flexikons avdelning Viktiga verktyg kan du motviera deltagarna genom att visa på hur de kan använda ljud, bild eller film och hur arbetsgången för användargenererat material ser ut.  I menyn Samarbete på nätet finns tips om hur deltagarna kan samarbeta med delade dokument, använda bloggverktyg och publicera färdiga arbeten på webben.

2. Problemformulering

Deltagarna får i uppgift att med hjälp av delade dokument formulera en problemställning. Det kan för många upplevas som svårt, därför underlättar det om du har några exempel på din webbplats. När problemformuleringen är klar skrivs den in i det gemensamma dokumentet. Där ska gruppen också göra en grovplanering för hela processen.

Visa på hur det löpande arbetet ska dokumenteras i loggboken och förklara att dokumentationen lika mycket handlar om deltagarnas reflektioner kring hela uppgiften.

3. Informationssökning

Strategier för hur man söker, hittar, värderar och organierar flödet på webben blir allt viktigare. Detta moment är ett utmärkt tillfälle att introducera deltagarna i sökstrategier och källkritik. Gör ett pass där du berättar om öppna lärresurser och visar på möjligheten att via nätet bjuda in utomstående gäster och experter.

4. Analys, bearbetning, produktion

Fortsatt arbete med källkritik när deltagarna bearbetar och analyserar all webbaserad information.
Detta moment är också en transformationscykel då det insamlade materialet skall omarbetas och förberedas för en presentation och publicering på webben.

Eftersom du följer deltagarnas arbete och reflektioner i deras loggbok kan du återkoppla och stödja dem i lärprocessen. Det är särskilt viktigt i detta kritiska moment.

5. Presentation, publicering och delning

Förutom att deltagarna gör en presentation inför varandra, smälter alla tidigare moment samman när deltagarna också ska publicera sitt material på nätet och därmed dela sitt arbete med andra.

6. Utvärdering, reflektion

Loggboken fullbordas med en längre avslutande personlig reflektion om hur de upplevt arbetet. Den kan kombineras med en utvärdering av hela upplägget och huruvida målen har uppfyllts. Utvärderingen kan göras med hjälp av verktyget Wufoo.

Varför Kunskapsprocessen?

Flexibla studier

Ett undersökande arbetssätt passar som hand i handsken för flexibla studier, eftersom det förutsätter fri användning av tiden. Ofta jobbar deltagarna i längre perioder och då behövs tid för fältarbete, studiebesök, bearbetning och produktion.

Arbetssättet funkar också i nätbaserade kurser där deltagarnas närmiljö kan användas på ett kreativt sätt.

Deltagarstyrning

Modellen är utmärkt för dig som vill utgå från deltagarnas verklighet. När deltagarna formulerat genomtänkta frågeställningar kring ett större kunskapsområde, då är det undersökande arbetssättet det självklara valet. Frågorna sätter igång processen.

Individ-grupp

Modellen passar både för grupparbeten och för mer individualiserade upplägg.

Kunskapssyn

Arbetssättet står i överensstämmelse med folkbildningens kunskapssyn. ”Kunskap är en process som skapas i mötet mellan olika erfarenheter, mellan det bekanta och obekanta.”

Generell modell

Eftersom det också handlar om ett förhållningssätt till lärande, kan modellen tillämpas i alla ämnen och kunskapsområden. Passar även bra för tema- och projektstudier och för den som vill varva teori med praktik.

Tillämpning

Fördelen med modeller är att de kan tillämpas i många olika lärsituationer. Deltagarna har större nytta av att lära sig momenten i en användbar modell än kvantitativa mängder av ämnesstudier.

Transformationscykler

I dagens pedagogiska debatt diskuteras begreppet transformationscykler. Kunskapsprocessen innehåller denna transformation när den inslamade informationen ska bearbetas och ompacketeras i någon form av gestaltande produktion och publicering.

Omdöme

Deltagarnas förmåga att använda modellen är en bra måttstock inför den omdömessättning som äger rum på folkhögskolornas allmänna kurs.