Pedagogisk dokumentation

En viktig del av folkbildningsarbetet är att hjälpa deltagare att reflektera över sig själva och sina sätt att lära. Den pedagogiska dokumentationen hjälper oss att följa upp, utvärdera och utveckla.

Dokumentationen sker på samma tre nivåer som planeringen:

    • arbetslagets dokumentation
    • lärarens dokumentation tillsammans med
    • kursdeltagarens dokumentation

Vad ska göras?

I den här relativt nya situationen med digitala hjälpmedel integrerade i det välbekanta arbetet handlar det om att utveckla och lära tillsammans. För oss lärare är det en delvis ny och lite skrämmande situation där vi behöver släppa kontrollen och lära nytt. Vad fungerade? Varför? Vad fungerade inte? Varför? Du behöver stanna upp och reflektera över lärprocesserna. Enskilt och tillsammans med kollegor.

Hur kan det göras?

Deltagare kan dokumentera sina arbetsprocesser enskilt och tillsammans på sätt som passar ämnet och dem själva. De kan fota, filma, måla, bygga, skriva loggbok eller blogg, göra olika typer av presentationer … När blir då dokumentationen pedagogisk? När ni använder er av den, alltså när du uppmärksammar den och ser till att alla kan dela och se och reflektera över förändringsprocesserna. Din feedback till var och en blir viktig, särskilt ur det formativa perspektivet.

Reflektioner kring dokumentation

Din dokumentation kan bestå av deltagarnas aktiviteter, förändring, förmåga till självreflektion, kunskapsnivåer, samarbetsförmåga samt dina insatser och reflektioner av hur du jobbar.

Digitala verktyg och metoder innebär att du kan få, samla, förvara och återanvända material och uppgifter och dela vidare med kollegor. Du kan använda länkar, planeringsverktyg och molntjänster istället för de vanliga gamla tidskriftsamlarna och pärmarna.

Löpande avstämning

Du gör din egen dokumentation så att du kan ge dina deltagare konkret och uppmuntrande feedback, men också diskutera utfallet med dina kollegor. Den löpande avstämningen är enklare att göra med en god dokumentation. Avstämningen innebär:

  • reflektion: arbetslagets, lärarens, kursdeltagarens
  • analys

Den löpande avstämningen är er kommunikationsnivå. Det är metanivån där ni har överblick över och diskuterar dags-, vecko- och månadsläget. Du kan följa processerna och återkoppla. Eventuella skevheter går att staga upp omedelbart om ni har bra kontakt och kommunikation. Du håller ett öga på målen och ett på var och ens personliga utveckling. Du drar dig till minnes att lärande inte är en vattenfallsliknande process utan iterativt till sin karaktär. Tillsammans kan ni då och då blicka tillbaka mot mål och metoder.


En iterativ process

Arbetar du med en iterativ process i din kurs? Iteration är ett bra begrepp för ett förhållningssätt. Det innebär att du jobbar kontinuerligt och cykliskt med förbättringar under hela kurstiden. Fördelen är att du kan hålla dig öppen och flexibel för förändrade behov och krav när du upptäcker dem, spontant eller genom avstämningar. Du behöver dock kunna prioritera vad som är lämpligt att förädla här och nu och vad som kan vänta till nästa omgång av kursen.

Ever tried. Ever failed. No matter. Try Again. Fail again. Fail better.

Samuel Beckett


Formativ och summativ bedömning

I avstämningen behöver du och dina kollegor också tänka på formativ och summativ bedömning. I själva verket passar idén om den formativa bedömningen fint ihop med folkbildningens idéer om utveckling. Den har i första hand blicken på utveckling och framtid. Den studerande ska känna sig själv och sina lärprocesser och ha en god grund för fortsatt lärande.

Den summativa bedömningen har till syfte att summera kunskaper och lärande och ge en bra bild av vad en person kan vid ett givet tillfälle.

Ibland får du använda både summativa och formativa delar i ditt arbete.

 

Den brittiska forskaren Dylan Wiliam är en av den formativa bedömningens pionjärer. Tillsammans med Paul Black har han bland annat skrivit de inflytelserika böckerna ”Inside the black box” och ”Att följa lärande: formativ bedömning i praktiken”. I det här reportaget berättar han om sina tankar.


Länkar och tips

Det flexibla lärandet och formativ bedömning – artikel i Nättidningen Re:flex, Elisabet Norin.

Formativ bedömning – om hästar, törst och pedagogisk verklighet – artikel i Nättidningen Re:flex, Pekka Markkula.

50 praktiska tips om formativ bedömning Flexspan – nyheter och trender inom nätbaserad utbildning.

Diaz, P. (2015), Arbeta formativt med digitala verktyg, Studentlitteratur.

Hattie, J. (2012), Synligt lärande, Natur & Kultur Akademisk.

Hattie, J. & Yates, G., (2014) Hur vi lär: synligt lärande och vetenskapen om våra lärprocesser, Natur & Kultur Akademisk.

Wiliam, D. (2015) Handbok i formativ bedömning: strategier och praktiska tekniker, Natur & Kultur Akademisk.

Hård af Segerstad, Klasson & Tebelius, (2007), Vuxenpedagogik, uppl.2, Studentlitteratur.