Mål
För att rätt kunna forma en kurs – fysisk såväl som nätbaserad – behöver du och dina kollegor uppmärksamma målen. Var är vi nu och vart är vi på väg? Målen är till delar givna, till delar behöver ni fastställa dem tillsammans.
De övergripande målen i folkbildningen är samhällets krav och förväntningar på skolformen. Liknande målskrivningar finns för annan vuxenutbildning.
- Att stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin.
- Att bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen (politiskt, fackligt, kulturellt eller annat ideellt arbete).
- Att bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället.
- Att bidra till och bredda intresset för delaktighet i kulturlivet.
Kursdeltagaren har kunskaper i ämnet som mål, men också betygsmål som pekar vidare in i framtiden. Många som går allmän linje på folkhögskola gör det med siktet inställt på yrkesutbildning och fortsatt utbildning på högskola eller universitet. Andra siktar på arbete efter studierna.Varje kursdeltagare behöver få möjlighet att utveckla sitt lärande och engagemang.
Dina mål som pedagog ligger på flera plan och hakar i ovanstående: de handlar om att få igång deltagarnas lärprocesser och hjälpa dem att förstå sig själva, men också om målen för kunskapsbyggande, personlig utveckling och ökad självkänsla. Du behöver även fundera på vilka normer, attityder och värderingar som ska lyftas fram i och genom metoder och uppgifter.
Det är oerhört viktigt att målen är klara och tydliga på alla nivåer. Bara med dem som underlag kan ni utvärdera arbetet på ett tillförlitligt sätt.
Varje kursdeltagare behöver få möjlighet att utveckla sin förståelse för
- demokrati och lika värde
- jämställdhet
- solidaritet
- frihet
- integritet
- samhällsutveckling
- kultur
- mångfald
Övergripande mål
De övergripande målen formuleras på samhällsnivå och på skolans nivå. De senare är alltid underordnade samhällets mål. Kursmålen formas i sin tur inom dessa.
Delmål
Med överordnade mål som får genomsyra verksamheten kan ni i kollegiet börja formulera kursens olika delmål. Här följer en lista som kan hjälpa er:
- Ökade ämnes- och kunskapsnivåer. Kunskap och förståelse för begrepp. Mätbara mål.
- Deltagarens utveckling av sina lärprocesser och lärstrategier.
- Deltagarens utveckling av kommunikation, social förmåga och självkänsla.
- Deltagarens individuella mål med studierna.
- Dina mål som pedagog, ditt lärande individuellt och gemensamt med kollegor
Förutsättningar
Innan vi kan stå på startlinjen med en ny flexibel kurs behöver vi veta vad vi behöver. Inspirerade av Maslow och hans behovstrappa kan vi avgöra om förutsättningarna finns. Är inte dessa uppfyllda kommer det att uppstå problem för ledning, kursdeltagare och dig som pedagog. Inget steg går att hoppa över. Därför behöver ni sitta ned tillsammans och försäkra er om att allt är på plats, steg för steg.
Om illustrationen
Kurstrappan är konstruerad av IKT-pedagog Pekka Markkula. MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, driver ett flertal utbildningar för civilsamhällets skydd i form av blended learning.
Planera steg för steg
Basförutsättningar
Ledning och pedagoger behöver sitta ned och planera kursen tillsammans. Ni behöver försäkra er om att ni har all grundläggande kompetens och teknik. Tänk på att daterade prylar och en ålderstigen uppkoppling kommer att hindra er från att göra ett bra jobb. Tänk också på att ni kan behöva kompetensutveckla er.
Gemensam grund
Nästa steg handlar om vad som ska göras, hur det ska ske och hur ni strukturerar arbetet. Vilka målgrupper vill ni nå? Varför? Utifrån detta kan ni börja formulera målen på olika nivåer: övergripande mål, kunskapsmål, processmål, pedagogiska mål, individernas mål. Detta gör kursens syfte tydligt för alla.
Organisation
Roller och uppgifter fördelas mellan er som ska arbeta med kursen. Vem gör vad, hur ofta och varför? Skiljer sig kursledarens arbetsuppgifter från övriga pedagogers? Diskutera också hur ni ska arbeta med marknadsföring, rutiner för antagning, teknikstöd till er själva och deltagarna samt kurativa uppgifter.
Resurser
Beräkna kurstid, insatser och tjänstefördelning. Ta beslut om eventuella andra resurser som expertföreläsare, handledare, specialpedagoger, assistenter och studiebesök. Inventera personlig utrustning som behövs och köp eventuellt in nytt.
Genomförande
Med alla yttre förutsättningar på plats kan ni börja designa innehållet i er nya kurs. Hur ser de didaktiska frågorna ut? Vilka metoder gynnar ämnet och deltagarna? Vilka digitala verktyg är de bästa för just er kurs?
Slutsats
Med en noggrann planering innan ni sjösätter en ny kurs blir det också tydligt vilka målen är – för alla. Med dem för ögonen kan ni skapa rätt uppföljning och utvärdering.
Länkar och tips
Skapa en nätkurs – Flexikon
Didaktik befinner sig i spänningsfältet mellan pedagogisk teori och praktisk erfarenhet. – Om didaktik och lärande, Linköpings universitet
Pettersen, R.C. (2010) “Lärandets hur”, Lund: Studentlitteratur.
Pettersen, R.C. (2008), “Kvalitetslärande i högre utbildning: introduktion till problem- och praktikbaserad didaktik” Lund: Studentlitteratur.