Lärprocesser
Som pedagoger jobbar vi för att den studerande ska bli aktiv i sitt lärande. Vi förutsätter att hen är nyfiken och söker kunskaper, förståelse och insikter om sig själv och om världen. Som en följd av det lär hen nya färdigheter och ändrar tankar och beteende. Lärandet sker i möten, samspel och dialoger – något som vi i folkbildningen är historiskt bra på. Vi har som mål att stimulera varje individ till att utvecklas och jobbar för att främja lärandet och lärprocesserna.
Som folkbildare arbetar vi också för att gruppen ska bli sin egen motor i lärande och kunskapande. Det sker när deltagarna börjar ta ansvar både enskilt och tillsammans för studierna. De stimulerar varandra till delaktighet och utveckling genom att samarbeta och reflektera. Som pedagog arbetar du för att skapa förutsättningar för detta: trygghet och tydlighet ger ökad interaktion i gruppen.
NÅGRA BEGREPP
Lärande
är ett uttryck för förändring eller utveckling. Det sker när individen kommer till insikt om nya fenomen eller fyller på tidigare kunskaper. Lärandet sker i flera faser. Det är beroende av inre förutsättningar, av inre och yttre aktiviteter och av den sociala omgivningen.
Lärprocesser
kan beskrivas som ett dynamiskt skeende, ett komplicerat samspel mellan intellektuella, känslomässiga och färdighetsmässiga processer hos oss som individer. Ibland sker detta tillsammans med andra, ibland på egen hand. Det får konsekvenser för både förståelse och agerande.
Lärstrategier
kan vara spontana, medvetet och/eller omedvetet inlärda eller medvetet valda beteendemönster.
Fem bra frågor att använda i lärprocessen*
Dessa frågor får igång engagemanget, får igång kursdeltagarnas röster och fördjupar kunskapen i vanliga klassrum men också när de ställs via nätet. Dessa fem ganska enkla frågor är kraftfulla redskap i ett samtal. De leder till att deltagarna får bidra till djup och komplexitet i lärandet. Inte minst får de också träna på att sätta ord på sina tankar.
Tänk korta frågor – långa svar
Att få med sig deltagarnas röster i klassrummet är ett resultat av att du byggt förtroende och sammanhang. Kursdeltagarna vet att de blir lyssnade på. Den rätta typen av frågor bidrar till ett samtal.
Dela dina bevis
1. “Vad tycker du?”
Används enklast efter ett påstående, förutsägelse eller en observation. Studerande är ofta vana vid att de ska svara kort med en mening eller ett ord. De vill ofta veta hur vi resonerar som lärare men läraren kan lika gärna fråga dem om hur de resonerar.
Förklara dina tankar
2. “Hur vet du detta?”
När du ställer frågan är utmaningen för deltagaren att koppla ihop sina tankar med tidigare erfarenheter med sådant de sett, läst eller hört.
3: “Varför tror du det?”
Utmanar kursdeltagarna att förklara mer och djupare hur de kommit fram till dessa slutsatser.
Fördjupa ditt resonemang
4: “Kan du berätta mer?”
Fördjupar svaret och expanderar tänkandet utanför de första slutsatserna. Det uppmanar till att hitta fler vinklar och perspektiv för att belysa uppgiften.
5: “Vilka frågor har du fortfarande”?
Frågor av det här slaget kräver tålamod och tid. De studerande är vana att svara på frågor och inte att ställa dem själva. Att byta position till att ställa frågor brukar ta tid.
Dessa fem frågor främjar lärprocesserna därför att de:
- är kraftfulla redskap i samtalet – förutsatt att du lyssnar på eller läser svaren och reflekterar tillbaka.
- får igång engagemanget hos deltagaren.
- de gör att deltagaren måste formulera sina tankar med egna ord.
- de gör att deltagaren får bidra med sina kunskaper och sin förståelse.
- de går att använda i både fysisk och digital lärmiljö och med digitala verktyg.
Benjamin Franklin
Tell me and I’ll forget,
show me and I may remember,
involve me and I learn.
Länkar och tips
Digitala resurser utmanar synen på lärande och kunskap – Nättidningen Re:flex rapport från seminarium med föreläsare Anna Åkerfeldt, forskare, Stockholm.
Tjänster och övningar i svenska och matte öppna 24/7 – tillgängliga övningar ändrar övandet – artikel på Nättidningen Re:flex.
Bruun, S. (2015) Digitala arbetssätt i klassrummet: Att våga ta språnget, Stockholm: Gothia fortbildning.
Hattie, J. (2012) Synligt lärande för lärare, Stockholm: Natur & Kultur Akademiska
Kroksmark, T. (2003) Den tidlösa pedagogiken, Lund: Studentlitteratur.
Lindström, G. & Pennlert, L-Å (2006) Undervisning i teori och praktik: En introduktion i didaktik, Umeå: Fundo Förlag.