Kursplanering

”Fem steg mot en bättre kurs” är en kort film som beskriver hur du kan tänka när du ska  planera och genomföra en kurs.

Om filmen

Producerad 2016 för Flexikon/Folkbildningsnätet.

Creative Commons-licens  By audiola is licensed under a Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika 4.0 Unported License.


Kursplan

En kursplan är nödvändig för både dig, kollegorna du samarbetar med och era kursdeltagare. Den ger er överblick över både kurstiden och innehållet och hjälper er hålla riktningen mot målen som det nu är dags att ta fram igen och utgå ifrån. Hur lång är kursen? Hur många timmar i veckan? Vart ska ni? Vad ska hända längs vägen?

Betrakta kursplanen som en synopsis som kan komma att ändras. Många faktorer kan spela in: kursdeltagarnas påverkan och idéer för sitt lärande, gruppens mognad, oväntade gästföreläsare, ett nytt delprojekt eller bara oväntade händelser, som när en vanlig schemavecka bryts av någon yttre anledning.

Var därför inte för detaljerad, men inte heller för försiktig. Se till att innehåll och riktning blir tydligt. Kursdeltagarna behöver få en uppfattning om innehåll, mål, omfattning och tidsåtgång, så att de kan planera sin tid och insats, sina liv. Det skapar trygghet.

Planera utifrån kursplan och mål

Med kursplan och mål väl formulerade kan ni börja strukturera olika kursmoment och veckor. Ett tips är att att använda ett bloggverktyg för att göra struktur och lektionsplanering visuellt. Det blir tydligt för er själva men också för deltagarna. Många av oss behöver tryggheten i att kunna se vecka för vecka vad som kommer att ske. Bloggens struktur ger ett flippat klassrum. Deltagarens lärande kan dra igång redan vid första nyfikna besöket i bloggen. Du slår flera flugor i en smäll: tydlighet, planering, säkerhet, tydliga avsnitt och moment, bekantskap med digitala metoder och verktyg.

I bloggen kan du också planera och lägga upp moment av flippat klassrum. Antingen gör du och lägger upp videoklipp efter hand, eller så har du dem på plats från början. Du kan hänvisa till bloggen för hemuppgifter och förberedelser. Nyfikna deltagare kommer att titta i förväg och får på så sätt flera repetitioner. Du kan också lägga upp annat material, som exempelvis Prezis, pdf-er eller ge tips och övningar. Tänk på att du inte behöver uppfinna hjulet från början. Det finns grupper på nätet där lärare delar med sig av varandras material och det börjar också finnas stora sajter bekostade av kommunerna och som innehåller mängder med klipp, övningar och förklaringar.

Ämnesplanering

Här behöver du hålla ett öga på målen igen. Hur ser de ut, övergripande och specifikt? Vilka moment behöver komma in? Vad ska deltagarna kunna? Vad ska de vara bekanta med? Vilka metoder och verktyg är lämpliga med tanke på ämnet, momenten, deltagarna, era egna ambitioner och kunskaper? Alla frågorna är tillämpliga och kommer upp än en gång i nästa form av planering:

Arbetslagets planering

Arbetslagets planering är en grovplanering, främst utifrån tid – som hur stor andel var och en ska ha på linjen – men även utifrån målen. Ni fördelar moment mellan er med hänsyn till era ämnesspecialiteter och tjänster. Om du är ensam pedagog i kursen behöver du tänka på helheten: att få in alla moment, men även andra ansvariga som de som ger er tekniskt stöd på lärplattformen eller i andra verktyg, skolledningen, eventuella gästföreläsare. Tänk på att det går att spela in videoklipp eller Skypa direkt via dator och kanon. Kommer ni att ha webbmöten med hela kursen, kommer du att göra introducerande filmklipp med dig själv och lägga upp? Vilka metoder och verktyg är lämpliga i just det här sammanhanget? Behöver du fortbildning?

Deltagarens planering

Den individuella planeringen gör du tillsammans med varje deltagare utifrån hens behov. Den behöver kopplas till ämne och mål. Du behöver också veta mer om varje persons erfarenheter, av studier generellt och digitalt, och syftet med nya studierna. Grundinformation går att få i ansökningarna, särskilt om de sökande skrivit ett personligt brev.

I er lärmiljö, fysisk eller digital, kan du låta deltagarna berätta om sig själva, varför de är intresserade av kursen eller ämnet och vad de vill få ut av studierna – de personliga målen. Om det är en kurs där deltagarna kommer att få omdömen behöver du tänka på att jobba både formativt och summativt.

Utifrån behoven – personliga lärstilar och funktionsnedsättningar, som också kommer in i bilden – behöver du fundera runt vilken form av individuellt stöd som kan behövas.

Tänk på att allt är ägnat att driva igång lärprocesserna, hos alla. Dig också. “Man lär så länge man har elever”, som det gamla omformade ordspråket lyder.


Här kan du se och ladda hem ”Fem steg mot en bättre kurs”

Utvardering 5steg ny variant.001

Ladda hem: Fem steg för en bättre kurs.pdf