Kursens arbetsformer

Som alltid i kurser väljer du och dina kollegor arbetssätt och arbetsformer utifrån vad det är för typ av kurs och vilka målen är. Som lärare har du som uppgift att se till att alla känner sig trygga. Du uppmuntrar till det goda samtalet, som du brukar.
Du skapar gemenskap och ser till att deltagarna har roligt. Du är inbjudande och visar tydligt ledarskap. På så vis skapar du tillit och sätter standarden för deltagarna.
 

Fem grundfrågor du behöver besvara inför kursstarten

Vad ska läras?
Kursplan och kursmål ger svar.

Var ska lärandet ske?
En fungerande arbetsmiljö – fysisk och digital – är ett måste.

När ska lärandet ske?
Distanskurser skapar möjlighet för individen att välja sin studietid.

Hur ska lärandet gå till?
Tänk igenom ditt ledarskap. Är du en varm, tydlig och engagerad lärare? Är uppgifterna välplanerade, varierade och tydliga? Fungerar metoderna? Är instruktionerna tydliga? Återkopplar du ofta och ger beröm, både kunskapsutveckling och personlig utveckling?

Är arbetssättet inkluderande?
Riv annars hindren och gör möjligt för alla deltagare att bli aktiva.
 Utan en fungerande (digital eller fysisk) arbetsmiljö finns inte en chans att dina deltagare ska kunna genomföra studierna. Om du tidigare upplevt att du har haft det svårt med ledarskapet i dina kurser – tveka inte att ta hjälp av kollegor. Börja jobba tillsammans med dem, be om stöttning och öppna för diskussioner. Analysera varför saker fungerar ibland och ibland inte. Om din skola är liten och du jobbar ensam i ett ämne – sök kontakt med kollegor på andra skolor. Ni kan börja hjälpas åt på distans.

Tänk också på följande konkreta punkter för distanskurser:

Du är en god pedagog och bra på ditt ämne. Kanske finns det kursdeltagare som är bättre digitala användare än du? Be dem hjälpa till om du blir osäker på tekniken. Samarbete och hjälpsamhet är nyckelord – ni lär tillsammans, bygger relationer och öppnar dörrar. Det kan vara jobbigt. Du behöver ta fram ditt mod för att våga släppa kontrollen.

Det tar längre tid att redovisa uppgifter i form av ljud- och bildpresentationer, särskilt om deltagarna måste lära sig tekniken under tiden. Ta höjd för det tidsmässigt för att undvika misslyckade eller framstressade projekt.

Tänk på att du väljer digitala verktyg utifrån vad ni behöver i kursen, för deltagarnas skull men också för att nå de olika målen – inte för att det är creddigt eller trendigt. Utgå alltid från era behov – inte från tekniken.

Ni kan göra tidsvinster om deltagarna jobbar i grupp istället för individuellt. Men fördelarna är ännu fler: deltagarna tränas att bli aktiva. De måste fråga och diskutera med varandra. På så sätt lär de sig tänka, argumentera och ta initiativ.

Det tar längre tid för deltagarna att skriva och läsa reflektioner jämfört med att diskutera i klassrummet. Å andra sidan finns möjlighet till fördjupat tänkande på ett annat sätt i skrift än i tal.


Länkar och tips

9 goda råd till dig som vill starta en distanskurs – Nättidningen Re:flex, Elisabet Norin.

Levande lektioner på nätet – Nättidningen Re:flex, Jeanette Niemi.

5 saker jag har lärt mig av att utveckla nätkurser – Nättidningen Re:flex, Sandra Jönsson.

Bruun, Sara  (2015), Digitala arbetssätt i klassrummet: att våga ta språnget, Gothia Fortbildning.

Fleischer & Kvarnsell (2015), Digitaliseringen som lyfter skolan: teori möter praktik, Gothia Fortbildning.

Folkbildningsnätets stora arkiv innehåller mängder av studiematerial.