Spelifiering och badges

Spelifiering (gamification) är ett samlingsnamn för alla olika metoder som använder spelelement i icke-ordinära spelsammanhang. Några exempel är träning (stegräknare), resurssparande (poäng på gjorda inköp) och undervisning. Olika områden där det gemensamma målet är att skapa belöningssystem som motiverar människor att gå vidare – att stimulera vidare aktivitet.

Inom scouterna har man den här typen av belöningssystem, tygmärken, vilka tydligt och avgränsat speglar vad man lärt sig. “Detta märke visar att du kan sätta upp ett tält, ta ner det igen och packa ihop det i sin packpåse.” Märket blir ett bevis på det man kan och lärt. På samma sätt använder man märken för att bekräfta kunnande, attityder och förhållningssätt, till exempel ett märke för “en bra kompis”. Belöningar och bekräftelser har visat sig stimulera och driva på lusten att komma vidare och att lära mer. Framgång föder framgång i en uppåtgående spiral i kunnandets progressionstrappa.

Feed-back stimulerar lärandet
Det visar sig också att direkt och positiv feedback stimulerar engagemang och ökar motivationen att lära mer mot ett mål. Återkommande feedback triggar lusten att ta nästa steg. Detta blir tydligt i dataspel där spelaren återkommande kan höra: “Bra försök, försök igen – pröva att dubbeltrycka på knappen”. Spelaren får chans att fortsätta försöka igen och “misslyckandet” blir en del av lärandet.

Det finns en bild av att unga människor har svårt med uthållighet och att behålla fokus. Men när det gäller spel kan många hålla på länge. Ibland kan det ta 300-400 timmars spelande för att komma fram till maxlevel. Det är på den nivån som de unga verkligen tycker det är roligt att spela och den belöningen blir då värd vägen dit. Ett tydligt och eftersträvansvärt mål gör det värt att anstränga sig. På samma gång kan enskilda och avgränsade spelmoment i sig vara tillräcklig stimulans för många att lära mer. Själva tävlingsmomentet i att till exempel lära sig Sveriges landskap på tid kan trigga lärandet.

Hos scouter och i spel är det regler och ramar som avgränsar aktiviteterna. Genom en tydlig struktur skapas förutsättningar för progression.

Många spel utvecklar också spelarnas sociala kompetens. För att klara spelet eller komma vidare blir det nödvändigt att utveckla samarbete och relationer med andra spelare.

Vad kan vi lära av spelen?
Det finns några saker vi kan lära oss av spelifieringen. Mycket är redan känt men kanske något vi behöver bli mer medvetna om.

• Positivt feedback skapar lärandelust
• Lära steg för steg
• Utmaningar på “rätt” nivå
• Upprepning och repetition på egna villkor  
• Bekräftelse av uppnått delresultat
• Gemensam problemlösning – social interaktion

Didaktiken i många spel bygger på ett dynamiskt mindset. Strävan framåt är grundläggande och motgångar innebär inte automatiskt misslyckande utan blir viktiga erfarenheter på vägen. Problemlösning, att metodiskt arbeta sig framåt är attityder och kunnande som behövs i vardagsliv, arbetsliv och fortsatta studier.

I ett digitaliserat pedagogiskt arbete har vi en chans att använda olika typer av uppgifter med snabb återkoppling som stimulerar lärprocessen. Vi kan också skapa en didaktisk design genom att använda olika digitala verktyg som spelifierar uppgifterna. Vi kan använda färdiga spel eller skapa egna upplägg som anpassas efter gruppens behov.

Badges

Under en längre tid har därför organisationer, arbetsgivare och olika utbildningsanordnare tittat på hur man kan få utmärkelser i form av digitala märken (badges). Dessa ska spegla kunskaper och det man lärt. Olika system håller på att utvecklas men gemensamt är att de delar upp kompetenser i mindre delar och att dessa samlas i digitala portföljer. För den enskilde öppnas möjligheter att visa olika typer av kunskaper och kompetenser vilka tidigare inte synts i traditionella diplom eller betyg. Något som kan ge en både bredare och djupare bild av en människas förmågor.

Trenden är att kunna skapa och utveckla digitala märken som kopplas till kompetenser och som erkänns av organisationer, institutioner eller arbetsgivare.

Deltagaren som visar på förmågor kan styrka dem genom att de finns digitalt dokumenterade eller får dessa bekräftade av kamrater, lärare eller institutioner. Digitala märken med tydlig avgränsning gör det möjligt att verifiera attityder eller kompetenser.

Open badges

Inom folkbildningen pågår utvecklingsarbetet av så kallade Open badges, ett av flera system för digitala märken. Open badges används internationellt för bedömning av såväl formell som informell kompetens.  

Open badges bygger på visuella symboler på nätet som enkelt att visas för andra. Open badges är en del av den så kallade open source-rörelsen som bygger på fri källkod och tanken på att dela med sig av både innehåll och kunskaper. Open Badges används idag runt om i världen av tusentals organisationer och många universitet.

Open badges samlas i öppna badge-system som till exempel Badgecraft, Open Badge Factory eller Mozilla Backpack. Via dessa blir märkena tillgängliga för individer och arbetsgivare. Det innebär att kompetenser man vill använda till sitt CV kan delas utan att vara instängda i ett system som kräver inloggning. För hantering krävs dock att badgen finns innanför inloggning så att inneh

Att kunna bedöma och visa förmågor på detta sätt ligger i linje med folkbildningens utgångspunkter i en digital tid.

Kerstin Namuth om Open Badges