Olikheter är en tillgång

Deltagarna i dina kurser är olika. Den heterogena gruppen är en tillgång där olika livserfarenheter, intressen och tidigare kunskaper kan bidra i den gemensamma lärandeprocessen. Något som ligger i linje med tankarna kring livslångt lärande. På samma sätt blir deras olika kompetenser i att använda internet och digitala verktyg också en tillgång för gruppen. Ett effektivt sätt att synliggöra sin kunskap är att dela den med andra. Då växer också det gemensamma lärandet.

Bland kursdeltagarna finns både de som är kunniga och de som är mer försiktiga. Som pedagoger kan vi se det som en tillgång och nyttja olikheterna i kursupplägget. Det är viktigt att tänka på att stämningen och klimatet kring lärande och samarbete i kursen kan vara avgörande för deltagarnas studieresultat.

Den nyfikne kursdeltagaren

Som nybliven kursdeltagare är du nyfiken och ofta motiverad att lära dig innehållet i de kurser som du har valt. Du har goda och dåliga erfarenheter från tidigare, men nu vill du ge dig i kast med lärandet. Du har måttliga eller höga förväntningar på kursen. Du vill använda alla möjligheter som finns för att verkligen få kunskap. Du vill hitta till intressanta filmer och texter och få klart för dig vad som är viktigt och grundläggande i ett ämne. Eller så vill du få en gemenskap där du kan dela ditt intresse och lära mer tillsammans med andra.

De digitala verktygen finns som stöd och hjälp och kan ge ett mervärde på många olika sätt för dig som lärande människa. De senaste åren har digitala hjälpmedel fått högre kvalitet och blivit billigare. För att det inte bara ska bli ett ytligt surfande på spännande teknik och läckra filmer och hemsidor behöver du tillägna dig strategier för lärande och förståelse på djupet.

Lärarens uppgift

Studieplan, uppgifter, hjälp till fokusering och fördjupning blir viktiga medel för dig som facilitator och lärare. Med hjälp av digitala verktyg kan vi omfatta mer och får fler möjligheter att lära oss tillsammans med andra i den takt vi själva behöver. De digitala verktygen ger oss möjlighet att upptäcka fler perspektiv på det vi studerar.

Det är lätt att känna sig översköljd av all information på nätet. Därför kan det vara en bra idé att då och då att stanna upp i surfandet. Genom att reflektera och att söka svar på frågor som dyker upp, värdera källorna och ställa följdfrågor kan vi ni djupare och bredare i vårt lärande.
Det ger möjlighet att njuta av ämnets väsen. Det kan vi gör enskilt eller tillsammans enklare än tidigare i vår digitala tid. Genom multimodala förhållningssätt, att använda olika medieformer, kommer fler sidor av vårt eget lärande fram. När vi arbetar med formuleringen av våra egna resonemang och delar dem till andra förstärks vårt eget lärande. Det gör också att kursgruppen erbjuds fler sätt att arbeta med förståelse.

Många av våra kursdeltagare är redan vana att använda IT och vill lära sig att använda nya digitala verktyg. Genom att samla material i länksamlingar eller i en blogg kan deltagaren på egen hand eller tillsammans med klassen reflektera kring uppgifterna. Med en skärminspelning kan deltagarna följa resonemanget kring hur uppgiften har lösts och utgöra underlag för kunskapandet i gruppen. Och det här bara några av alla möjligheter.

“Tänk om läraren har jättehöga krav, tänk om de andra kan jättemycket, jag kan inget om datorer, tänk om det blir för svårt, om jag är sämst, helt enkelt jättedålig och dum, tänk om jag gör bort mig och jag är jättedålig på att skriva.”

Anonym kursdeltagare

Den orolige kursdeltagaren

Som kursdeltagare kan man ha dåligt självförtroende. Kanske har man misslyckats vid tidigare studier. Kanske har man genom dåliga erfarenheter fått en negativ bild av sig själv som lärande människa.

Dessutom kan det nya livet som studerande vara förenat med andra frågor och problem: du kan inte språket bra, du vet inte vilka krav som kommer att ställas, du är ovan vid studier, du har flyttat från familj och vänner, du har små barn och dessutom har du inte koll på hur din ekonomi kommer att fungera under studietiden. Listan kan göras lång.

Ju fortare du hittar ditt personliga sätt att fungera i ditt nya sammanhang – desto bättre. Alla lärare och övrig personal är där för att hjälpa dig tillrätta. Svårast är kanske att våga tro på din förmåga och kapacitet om du har haft svårt för det tidigare. Din tilltro till dig själv hänger samman med din motivation. Den i sin tur hänger på den feedback och uppmuntran du får från dina lärare men också från dig själv. Som vuxen har du ett eget ansvar för dina studier.

Lärarens uppgift

Som lärare är din uppgift att ge kursdeltagaren stöd i hur hen fungerar, lär och utvecklas. Du ska kunna visa individuella strategier och praktiska sätt att studera utifrån deltagarens behov. Genom att tillägna sig personliga strategier får deltagaren ett stärkt självförtroende och verktyg för livslångt lärande. Din uppgift är också att stötta deltagaren i att lära känna sig själv och att förstå hur hen lär bäst.

I dina uppgifter ingår också att stimulera till att deltagarna ökar sin digitala kompetens. Här gäller det att vara konkret och visa hur digitala verktyg och tjänster kan användas både i studier och vardagsliv. De flesta har idag en surfplatta eller smarttelefon men inte alla ser de möjligheter som dessa ger i kursarbetet. Därför måste du som lärare ha god och bred kunskap inom området. Som lärare behöver vi både utmana och tillsammans med kursdeltagarna visa hur verktygen kan användas och kanske också hur vi ska undvika att använda dem ibland – för ett effektivt lärande.

Olikheter skapar dynamik

Ett bra sätt att skapa dynamik i lärandet är att använda de olika erfarenheter och nivåer av kunskap som finns bland deltagarna. Att formulera sin kunskap och att dela den med andra innebär bekräftande och utveckling av ny kunskap för alla. Detta har länge varit en del av folkbildningens pedagogik och gäller både för kurser i det fysiska rummet som på nätet.

Detta synsätt har anammats av det europeiska projektet Includ-ed. Det handlar om hur man får lärandet att öka genom att arbeta i heterogena grupper. Genom att ta tillvara olikheter och att ha ett faciliterande förhållningssätt uppnås kunskaper på ett effektivt och demokratiskt sätt. Man arbetar också med att göra undervisning och lärande mer interaktivt, stimulerande och engagerande. Digidelarbetet i Sverige och EU-projektet DigiUp ligger i linje med detta.

Livslångt lärande – 8 nyckelkompetenser

Förmågan att i både tal och skrift uttrycka och tolka begrepp, tankar, känslor, fakta och åsikter.
Förmågan att i både tal och skrift uttrycka och tolka begrepp, tankar, känslor, fakta och åsikter. Innefattar även förmedlingskompetens (d.v.s. att sammanfatta, parafrasera, tolka eller översätta) och interkulturell förståelse.
Goda räknekunskaper, en förståelse av naturens värld och förmåga att tillämpa kunskap och teknik på uppfattade mänskliga behov (t.ex. medicin, transport eller kommunikation).
Säker och kritisk användning av informations- och kommunikationsteknik för arbete, fritid och kommunikation.
Förmågan att effektivt hantera sitt eget lärande, antingen enskilt eller i grupp.
Förmåga att delta ändamålsenligt och konstruktivt i sitt sociala liv och arbetsliv och engagera sig i aktiv och demokratisk delaktighet, i synnerhet i samhällen med allt större mångfald.
Förmågan att omsätta idéer i handling genom kreativitet, innovation och risktagande samt förmågan att planera och hantera projekt.
Förmågan att uppskatta den kreativa betydelsen av idéer, upplevelser och känslor i ett antal medier, t.ex. musik, litteratur, visuell konst och scenkonst.

Sedan 2006 har EU satt upp 8 nyckelkompetenser för livslångt lärande. Nyckelkompetenserna är grundläggande för varje person i ett kunskapsbaserat samhälle.

Mer om EUs 8 nyckelkompetenser för lärande

DigComp - digital utveckling i EU

Även i EU och projektet The Digital Competence Framework (DigComp) har man tagit fram ett ramverk kring vilka digitala kompetenser man anser att alla medborgare bör ha. Utifrån dessa riktlinjer genomförs ett antal konkreta initiativ och satsningar över hela Europa. Dessa syftar till att få fler att öka sin digitala kompetens. Ett svenskt exempel på detta är projektet DigiUp vilket är ett samarbete mellan ett antal svenska folkhögskolor. I videoreportaget ”Allas rätt till nätet” kan se du ett exempel på dessa aktiviteter.

5 digitala kompetenser i DigComp

    • Informationsbehandling
    • Kommunikation
    • Innehållsskapande
    • Säkerhet
    • Problemlösning

Mer om The Digital Competence Framework (DigComp)