Läsförståelse

Avkodning av text och förstå innehållet

Läsförståelse är viktig. Den påverkar lärandet i alla skolämnen. Även om vi jobbar med många alternativa metoder i modernt lärande kommer vi inte undan läsningen. Barbro Westlund är en av förgrundsfigurerna inom läsförståelseforskning. Hennes forskning rör barn, men är bra att känna till även när du som lärare möter vuxna studerande. Det finns vuxna som inte klarat ungdomsskolan särskilt bra på grund av svårigheter med att förstå vad de läser. Som pedagog behöver du tillsammans med deltagarna lära er att skilja på läsförmåga, alltså avkodning av text, bokstävernas ljudrepresentation och intonation och läsförståelse. Det senare är en metakognitiv förmåga som handlar om att tolka och förstå en texts innehåll.

Citatet är välkänt. Det innebär att ett mediums form (bok, tidning, webbsida, blogg, brev, foto, eller annat) flätar in sig i själva meddelandet, blir en del av innehållet. Det uppstår en symbios mellan mediet å ena sidan och innehållet å den andra. Budskap uppfattas olika beroende på var det finns.

Att läsa och förstå i olika medier

I en tid då vi dels läser på papper och dels på skärm är “mediet” värt att uppmärksammas. Som lärare har vi i uppgift att arbeta aktivt med våra studerandes läsförståelse. Alltså inte bara med avkodningen av text med rätt uttal och intonation utan med att deltagaren förstår textens innebörder och kan reflektera över sin tolkning. Detta är inte en uppgift enbart för svensklärare. Som lärare i andra ämnen behöver du förklara begreppen som gäller i just ditt ämne. Deltagare som inte kan förstå skrivna matematiska uppgifter förlorar också i det ämnet eller andra ämnen där man behöver förstå textinnehåll.

Från undersökningar vet man att barn och unga har blivit sämre på just läsförståelse. Samtidigt har användningen av datorer, surfplattor och digitala läromedel ökat. Ännu finns ingen forskning som entydigt kan förklara om det finns ett samband.

Läsningen påverkas på flera sätt precis som det berömda citatet överst påpekar. Ellen Rose är en forskare som har intresserat sig för vad som händer när vuxna läser text i digitala apparater. Hon pekar på att flera sinnen engageras i bok- eller tidningsläsning, inte lika många när man läser från skärm. Skärmläsning kräver kanske därför att vi har andra strategier.

Eftersläpet

Vi brukar säga att vi lär för framtiden. Samtidigt dras utbildningsvärlden med ett eftersläp i sina försök att svara mot nutida och framtida behov. Samhället är dessutom i ständig förändring. Därför det är svårt att avgöra idag vad som behövs i framtiden och om vi just nu verkligen satsar på rätt kunskaper och rätt utbildningar. De som styrde för ett par generationer sedan trodde att en viktig färdighet för framtiden var att kunna psalmer utantill. Troligen tycker de flesta av oss nu att sådana kunskaper hör till de mer udda. De första bilarna såg ut som hästdroskor, nya byggmaterial används inte omedelbart utifrån sina specifika förutsättningar utan så som man använde äldre material. Detta sker ända tills någon kan frigöra sig från belastningen att tänka gammalt och ha en trovärdig idé om vad framtiden kan behöva

Tänka nytt

Innovationer som digital teknik dras med dessa problem. Våra hjärnor har svårt att bortse från vad de redan vet och tänka helt nytt. Vi tänker i regel gammalt med justeringar och tillägg och kallar det nytt – vilket det delvis är. Om vi inte råkar vara just innovatörer och föregångare som Tesla, Curie, Hawking eller Gates.

Paradigmskifte

De här skiftena – där nya och gamla paradigm möts, och som vi befinner oss i precis nu – kompliceras av en mängd faktorer: rädsla, kunskapsnivåer, tillgång till och synen på (ny) kunskap, ekonomi, krig och fred, miljöpåverkan. Politiska beslut kan påverka både direkt och indirekt vad vi uppfattar som fakta, sanning och lögner. Ett begrepp för de lögner som upprepas tills de uppfattas som sanningar är faktaresistens.  
Våra möjligheter att uttrycka våra tankar i det öppna samhället har aldrig varit större än idag. Vi har många fler möjligheter att närma oss förståelse av olika fenomen, fakta, orsak och verkan. Kunskaper som för några decennier sedan var nåbara enbart för en liten välutbildad klick är nu tillgängliga för vem som helst med några få tangenttryck. Men för att kunna hantera all information och all kunskap behöver vi lära oss tolka vad vi läser.

Vem sköter urvalet – om agendor, källor och kritik

Alla kan lära sig svajpa på en smartmobil. Svårare är det att värdera påståenden eller fakta du möter. Förr skötte lärare och skola urvalet för de studerande i form av text, bild, film och kurslitteratur. Källorna var kollade och trovärdiga. Fanns det trots detta faktafel någonstans blev det kritikstorm. Så är det inte längre när hela världen är tillgänglig i var persons smartmobil – vem som helst kan påstå vad som helst. Starka krafter – politiskt eller av andra skäl – har agendor som inte har med sanning och fakta att göra. Därför behöver vi lära oss och våra kursdeltagare att uppmärksamma innehållet på ett mer medvetet sätt.

Vi behöver:

• ha kunskaper och våga ifrågasätta avsändare, värderingar och agendor
• förstå ideologier, propaganda och härskartekniker

Att förstå det man läser och kunna sätta in det i ett sammanhang har aldrig varit så viktigt som nu. Därför är källkritiska kunskaper och analys av bakgrunden till texter och bilder en viktig kompetens.