Inspiration och strategier
Under perioder när skoldebatten fokuserar på resultat mer än processer kommer idéer och metoder som folkhögskolans ofta i skymundan. Av den anledningen vill vi lyfta fram några andra sätt att tänka och jobba som inspiration.
Gardners intelligensteori
Det gamla sättet att mäta intelligens, IQ, är ett tankesätt som modern forskning inom antropologi, psykologi och neurologi kritiserat hårt. Innebörden i ordet intelligens varierar med den kultur vi tillhör. Det finns inte en enda gemensam intelligens. Forskare har visat att hjärnans förmåga är specialiserad, inte generell. Intelligensen varierar och växer utifrån ämneskunskaperna när vi lär oss mer inom ett område.
En person som bidragit till att ändra synen på intelligens och på det livslånga lärandet är kognitionspsykologen Howard Gardner. Människan har ett spektrum av intelligenser, menar han, och vi har alla en specifik intelligensprofil.
Han har påpekat att teorin om flera intelligenser främst kan inspirera till en bredare syn på hur man lär och på den enskilda personens möjligheter att lära. Alla är olika och lär därför på olika sätt. Därför är det viktigt att lära känna sina starka och svaga sidor. De flesta har två-tre starka intelligensområden och ett par svaga. De kan ändras över tid. När du blir medveten om hur din profil ser ut kan du planera för bästa lärande. Om du känner att du är duktig inom dina starka fält får du ofta en effekt också på de svagare och blir bättre inom dessa.
Resultatet blir ett lyft för hela individen och profilen förändras. Många digitala metoder och verktyg som vi som pedagoger och studerande använder i lärandet kan användas bättre med Gardners intelligensteori som stöd.
Gardners 9 intelligenser (klicka på bilden för att förstora)
Lärstilar enligt Dunn & Dunn
Ett tänkande som ligger nära folkhögskolans värderingar finns i lärstilar enligt Dunn & Dunn. Många lärare och studerande upplever lärstilar som frigörande och hjälpsamt.
Lärstilstänket bygger på en idé om att våra lärprofiler – våra olika sätt att lära – är olika. Detta beror på en samverkan mellan genetiska faktorer och invanda beteenden och förklarar varför vi lär lättare på vissa sätt och har mycket svårt på andra. Ingen lärstil är bättre eller sämre än någon annan.
Forskningen pratar om fyra huvudsakliga stilar. Vi lär:
- auditivt genom lyssna och tala
- visuellt genom text och bild
- taktilt genom att röra vid saker med händerna
- kinestetiskt genom att engagera hela kroppen
De flesta av oss har en mix av stilar. Stilen påverkas av element som miljöfaktorer, attityder och värderingar, fysiska och psykologiska faktorer, perception och sociologiska faktorer.
Både studerande och lärare kan med det i minnet ha nytta av att tänka mer praktiskt. De flesta som faller ur vanliga skolan eller som underpresterar i teoretiska studier behöver få studiematerialet presenterat på ett holistiskt sätt. Kanske bearbeta det på ett taktilt och visuellt sätt, lära genom att höra och göra, snarare än läsa instruktioner, kanske röra på sig under processen eller få valmöjligheter.
Länkar och tips
Snabbkurs i lärstilar från Studiefrämjandet
“Så arbetar du med lärstilar – nyckeln till kunskap och individualisering” (2007), Lena Boström & Ingemar Svantesson, BrainBooks. Lena Broström är professor i didaktik.
http://www.multiplaintelligenser.se/ – här kan du läsa mer och göra enkäter och se vilka dina starka sidor är.
http://ed.ted.com/featured/ovmAclG8 – Gardner om intelligenserna
“The App Generation, How Today’s Youth Navigate Identity, Intimacy, and Imagination in a Digital World”, av Davis & Gardner, (2013)