1. Håll fokus

Du behöver ha målen för ämne, kurs och individ i bakhuvudet när du ger feedback. De pekar ut riktningen.

2. Gör ett urval

Välj ut de viktigaste punkterna och ge respons på dem. Överbelastar du din deltagare riskerar du att förhindra lärprocesserna och skada motivationen.

3. Var konstruktiv

Syftet med responsen är att hjälpa din deltagare till förbättring. Du behöver vara ärlig men också visa att du bryr dig om personen och att du tror på hens utveckling och att du är intresserad av att arbeta för henom i den processen.

4. Var öppen för diskussioner

Feedback fungerar bara om kursdeltagaren köper dina förslag. Kolla alltid vad hen tycker och om hen har reflektioner runt detta. Kursdeltagaren kanske har följdfrågor eller synpunkter eller undrar över konsekvenser. Kanske har hen egna förslag till lösningar som du inte har tänkt på själv.

Du kan sätta de här principerna i system genom att sätta samman responsgrupper med en handfull personer som samarbetar, samtalar och delar. Du behöver tänka på att ni pratar om detta som metod tidigt under kursen och att du visar hur de ska jobba. Det kommer att ta tid att förstå och praktisera metoden på ett effektivt sätt, men det är det värt. Många vuxna är vana vid att studier handlar om att konkurrera. Du behöver vara en förebild genom att visa och handleda:

• deltagarna respons utifrån kursens innehåll
• ge respons på hur väl deltagarna lyckas ge varandra respons.

Det är viktigt att börja använda den här modellen tidigt i kursen, eftersom det då finns chans att påverka lärandet tillsammans och var och ens utveckling under kurstiden. När du har fått detta att fungera kommer du att ha en effektiv och kreativ metod som dina kursdeltagare alltid kommer att ha nytta av i livet.

Olika typer av feedback

• Grundrespons – du berättar vad som är rätt.
• Instruktionsrespons – du berättar vad som behövs för att något ska bli rätt eller bättre.
• Reflekterande och coachande respons – du öppnar för deltagarens egen reflektion så att hen får fundera över och hitta modeller för hur något ska kunna bli rätt eller bättre. Du ger inga färdiga svar.

1. Grundrespons

I grundresponsen ger du löpande kommentarer om vad som är rätt. Responsen hjälper dem att självständigt fundera över vad som gick fel och hur de kan göra istället. Du kan komplettera med att be deltagaren fundera över och bevisa varför ditt svar är det rätta. Den här typen av feedback är bäst för de som redan har djupare kunskaper i ett ämne och om sig själva.

2. Instruktionsrespons

I instruktionsresponsen är fokus riktat på hur något kan förbättras eller göras. Istället för att lämna till deltagaren att själv lista ut hur något ska göras kan du visa och ge konkret information om vad hen behöver veta eller ha. Det är viktigt att uppgiften eller processen i den är glasklar innan du ger en ny uppgift. Det här är särskilt bra för nya deltagare eller de som har problem eller funktionsnedsättningar. De behöver responsen direkt, annars kommer de att lära in fel eller inte göra framsteg.

Exempel på instruktionsrespons: 
”Det behövs en introduktionsmening för att presentera ämnet. Annars kommer läsarna inte att förstå vad det handlar om.”

Den här typen av respons är viktig eftersom den kan rätta till missuppfattningar som du inte ens anade fanns. Exempel på missuppfattningar som kan behöva justeras:

• Dikter måste ha rim. – I själva verket: Dikter kan se ut hur som helst.
• Man får inte börja en mening med ordet och. – I själva verket: Man får börja meningar med och.
• Böndernas EU-pengar går till äldrevården. – I själva verket: Bönderna får sina pengar, äldrevård finansieras på annat sätt.

Den här typen av feedback kan få kursdeltagare att vidga sitt fokus från lösning av en enskild uppgift till att omfatta ett helt tema eller område. Kanske får de även ett nytt mindset. Nyckeln man vill åt är kopplingen mellan strategier och resultat, till exempel:

• Tidsåtgång för studier och resultatet på ett prov.
• Antalet utkast, övningar och försök och kvaliteten på det färdiga konstverket.
• Hur man planerat en resa och att man kommer fram i tid.

3. Reflekterande och coachande respons

Reflekterande och coachande respons innebär att du ställer frågor som kräver utredande svar. Syftet är att hjälpa den studerande att föra en diskussion, inombords och med dig eller med kurskamrater, om sitt lärande. När en person lär sig att granska, värdera och förbättra sina strategier är chansen stor att studieresultatet kommer att förbättras. Det här sättet passar bäst tillsammans med studievana personer som redan har goda kunskaper inom ämnesområdet. Det kan vara svårt för dig att låta bli att ge svar och råd själv – vakta din tunga! Din uppgift är att bromsa upp och hjälpa deltagaren till egen reflektion och egna svar.

Så här kan du inleda frågor:

• “Vad känner du …?”
• “Vad behöver du för att … ?”
• “Hur kan du bäst jobba för att …?” 
• “Var kommer du att leta efter …?”
• “Vilka verktyg kommer du att …?”
• “Hur ordnar du med …?”
• “Vem eller vilka kommer du att …?”
• “Vad tänker du om …?”

När du lyssnar noga på svaren kommer du att kunna ställa fler frågor utifrån dem.